Flour Dough Blues

Här i Norge finns det något som heter melboller – direkt översatt mjölbullar, som verkar vara något motsvarande klimp. Jag har ingen relation till någon av delarna, har aldrig sett det, lagat det eller ätit det. 

Men så när vi la upp veckans matplan igårkväll över en flaska måndagschampagne så efterfrågades det hemma. Grönsakssoppa med melboller. Så efter lite googling och bläddrande i rödvitarutiga kokböcker så kände jag mig uppgiften redo. 

Ja, först av allt lagar man sin bästa grönsakssoppa, gärna med lite chili. Buljong och slantar av potatis, morot, purjo, persillerot eller palsternacka. Improv. 

Bild

Flour Dough Blues (version av Big Joe Williams)

Ingredienser:

  • 4 dl mjölk
  • 7 msk vetemjöl
  • 1 ägg
  • en redig klatt smör, typ 2 msk
  • smaksättning: persilja, vitpeppar, muskot och örtsalt

Blanda ut mjölet i 1 dl mjölk i en kastrull så att klumparna försvinner. Tillsätt resten av mjölken, smöret och slå på värmen. Koka upp och sänk till svag värme. Rör hela tiden i kastrullen, både för att  förhindra att det bränns och för att följa med på konsistensen. Låt det koka ett par minuter tills den börjar tjockna till en tjock bechamelsås. Ta bort från värmen, knäck i ägget och rör ihop. Blanda i smaksättningen. Ta sedan kastrullen tillbaka till plattan och koka upp. Rör hela tiden tills smeten har blivit riktigt tjock, tänk typ tjockt pulvermos i konsistensen, det ska gå att at ut små bollar med teskeden som håller formen. 

Tillsätt teskjedsbollar/klattar i soppan sista fem minuterna av koktiden och låt dom dra sig i buljongen och bli genomvarma. Sedan är det bara att sörpla soppa för glatta livet.

Appropå på något helt annat! Se vad vi fick i födelsedagspresent i lördags:

Bild

Fina Dollys kokbok! Full av sydstatscomfort och barndomsminnen. Tyvärr inte jääättteanvändbar för vegetarianer, långa ingredienslistor och saker som är svåra att få fatt i. Men oj vad jag kan sakna att äta grits till frukost på en halvsunkig dygnetruntöppen bar i en skithåla på vägen mellan Jackson och Clarksdale ibland. Så jag sätter på A Travelin’ Prayer från hennes bästa skiva och drömmer tillbaka!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s