Andy Bean’s Bounce

Jag slutade äta kött för nästan tio år sedan. Jag var 14 år gammal, gick på högstadiet, och ville rädda världen, krossa patriarkatet och rädda många kor, med tonåringens övertygelse. Det kan låta som att jag försöker förminska mitt beslut, men det är det sista jag vill. Jag kan sakna tiden då man hade övertygelser som var så starka. När man tog en ståndpunkt utifrån det enda rätta, istället för att försöka nyansera saker tills man till slut inte gör… ja, någonting. Bara flyter med.

Image

Men oavsett, jag slutade äta kött, och det har jag aldrig börjat med igen, även om jag kanske inte inte missionerar mina åsikter med samma vigör. även om jag blev en sådan fiskerian, eller fuskerian, som äter fisk och skaldjur. Jag har landat någonstans där att mina matvanor är mina matvanor och det borde ingen lägga sig i, lika lite som jag kan tvinga någon att sluta äta något dom vill äta. Jag blir jätteirriterad när folk ifrågasätter min rätt att inte äta kött, som jag tänker mig att andra kanske känner om jag lägger mig deras mat.

Fegt, kanske. Konflikträdd, helt säkert. MEN där står i varje fall jag.

Till poängen, bönor. Bönor på hemetisk burk, i lake. Något jag aldrig äter förutom kanske vita bönor i tomat till cowboyfrukosten (minus bacon). Har för övrigt en väninna som hade en minigris som hette Chuck Norris Bacon. Men bönor är ju ganska underskattade grejer! Finns säkert många bra grunder att blöta och koka sina egna, men tidsperspektivet spelar in.

Image

De små klumparna vid sidan av salsan är pappas hemmaodlade chili. En dag fick jag ett stort stort kuvert i posten, med ett par hekto nyskördad chili. Den fick först lufttorska i närmare en månad, och sedan rostade jag den på låg värme i två timmar så den fick en lite bränd rökig smak. Nästan bisarrt starka! De bor i plåtbussen som du ser längst bak i bilden, ett gammalt loppisfynd.

Jag är lite sådär barnsligt glad i Jonas Crambys blogg, och han är kungen på tex mex. Inga fnuttiga kryddpåsar eller färdiga Santa Maria-salsor där inte. Han har skrivit boken Tex Mex från grunden, som jag host host gärna önskar mig till födelsedagspresent. Fyller år nästnästa torsdag, så ni vet. Jag har behållt min stolthet och envishet mot halvfabrikat och färdiggrejer sedan tonåren, tack och lov. Så till gårdagens middag lagade vi Crambyinspirerade Andy Bean’s Bounce tortillas, med med lite mer europeiska kryddor!

Image

Andy Bean’s Bounce

Varm bönröra, kallrörd tomatsalsa, rosésvamp och tillbehör.

Du behöver:

  • En förståelse för att finhackad här betyder FINhackad.
  • God aptit

Kallrörd tomatsalsa (Homegrown tomatoes)

Ingredienser:

  • 8 körsbärstomater
  • en halv ganska stark chili
  • 4 cm purjolök
  • 1/3 röd paprika
  • 1 stor vitlöksklyfta
  • saft från en halv lime
  • lite olja,salt, peppar, spiskummin, rosmarin

Finhacka, och jag menar verkligen finfinfinhacka, alltihop och rör ihop i en skål. Tillsätt olja, limesaft och kryddor och låt sedan salsan stå och dra medan du gör allt annat.

Bönröra (Andy Bean’s Bounce)

Ingredienser:

  • 1 konserv med mjöliga bönor, vi använde Butter Beans
  • en halv chili, finhackad
  • 1/3 paprika, finhackad
  • 3 cm purjolök, finhackad
  • 2 stora vitlöksklyftor
  • smör, spiskummin, salt peppar

Stek upp chili, paprika, purjo, vitlök och kryddor i gott om smör i någr aminuter. Tillsätt bönorna och medan det kokar mosar du bönorna med sleven tills det blir en tjock massa. Låt bönröran koka tills den blir tjock och fin i konsistensen. Smaka av med mer kryddor.

Rosésvamp

Ingredienser:

  • Två nävar champinjoner
  • Rosépeppar, salt, smör

Stek upp den hackade svampen i  massor med smör och krydda med kryddorna. Easy peacy!

Tillbehör:

Här hade jag gärna sagt hemmalagade tortillabröd men det får vi göra en annan gång, avocado, sallad, det vi i Norge kallar rømme (nästan som créme fraîche eller kvarg).

Men nu till musiken! Det ligger några länkar vid tillbehören, men man kan alltid komplettera med lite Ella Fitzgerald och The Bean Bag Song, för när vill man inte ha lite Ella? Men det viktigaste tillbehöret är nog en kall, lite bitter och humlig öl. Sedan kan man dö lycklig.

One thought on “Andy Bean’s Bounce

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s